De flesta ”LCHF-are” verkar ha snappat upp från den senaste SBU-rapporten om Mat vid fetma att träning har ”… om någon, marginell effekt på viktnedgång på gruppnivå”. Jag har fått känslan att detta ledde till att många började använda denna rapport som en slags ursäkt för att inte behöva träna vilket jag tycker är helt galet.
Varför?
1. För det första har vi ingen aning om hur denna studie är utförd. Hur ofta och vad tränande dessa personer? Eller är det ens säkert att de tränade överhuvudtaget? Var det någon som övervakade dem eller sa testpersonerna bara att de hade tränat fast de kanske bara gått en halvtimmes promenad? Vart går gränsen mellan träning och vardagsmotion? Man ska alltid vara skeptisk mot studier. Speciellt studier som har med människor och livsstil att göra.
2. Det står ”viktnedgång” dvs att de med största sannolikhet enbart vägde testpersonerna utan att göra några typer av mätningar av fettprocent. Testpersonerna kan med andra ord mycket väl ha tappat i fettprocent på grund av träning men byggt muskler vilket inte syns på vågen.
3. Även om lågkolhydratkost/LCHF ger dig många fantastiska hälsoeffekter och viktnedgång så finns det inget annat sätt än träning för att ”skulptera” och forma din kropp. Om du inte vill ta till kniven det vill säga.
4. Åter igen detta viktfokus som jag blir galen på! När ska majoriteten förstå att det är hälsan som bör ha prioritet, inte vad det står för siffror på vågen? Jag skulle vilja höra någon berätta varför träning inte skulle vara hälsosamt. ALLA mår bra av regelbunden träning oavsett ålder – punkt. Så länge som man inte är totalt förlamad kan man träna på något sätt. Kontakta en kunnig PT för att hitta övningar och motionstyper som passar just din kropp och förmåga. Vi är gjorda för att röra på oss, inte sitta på en kontorsstol, bil eller soffa dagarna i ända.
Man behöver inte bli en gladiator eller springa marathon men att komma upp i puls och belasta våra muskler vid åtminstone 50 minuter, vid två tillfällen i veckan bör de flesta ha tid för. Observera att promenader inte räknas som träning i det här fallet. Promenader är bra för uthållighet och det är hälsosamt för kroppen att vista sig i naturen men det bygger inga muskler och ökar inte syreupptagningsförmågan. Faktum är att intervall- och styrketräning är det allra bästa sättet att öka sin ämnesomsättning, testosteronnivå (muskeluppbyggande) och kroppens må-bra-hormon serotonin. Genom att öka din syresupptagningsförmåga orkar du även vardagen lättare och blir en piggare och förmodligen trevligare person att umgås med 🙂
Många tänker ”jag vill ändå inte bli musklig”. Don’t worry säger jag. För att få stora och definierade muskler måste du träna otroligt hårt och ofta. Body builders bor mer eller mindre på gymmet. Men varje procent ökad muskelmassa som du bygger ökar du din basala ämnesomsättning och för att inte tala om att dina muskler skyddar ditt skelett och senor från att gå av.
Personligen så har jag en hatkärlek till träning. Jag tycker om att utmana mig själv och känna mig riktigt slutkörd efter ett tungt träningspass – men samtidigt kan jag komma på 100 andra saker som jag tycker är roligare. Att äta till exempel. Men, eftersom jag har ett stillasittande jobb, som de flesta andra har, så är det extra viktigt att jag tränar regelbundet. Att ge min kropp dess rätta förutsättningar för att orka kånka runt på mig livet ut är väl det minsta jag kan göra.
Så vad säger ni, minst två träningspass i veckan klarar vi väl av?
